Sverige och CGIAR: Finansiellt stöd, forskningssamarbete och utveckling av resursbasen

Ett diskussionsunderlag om svensk forskarkompetens för hållbar global utveckling inom livsmedelsförsörjning, lantbruk och miljö. SIANI:s Expert Group “International Swedish Agricultural Resource Base (ISARB)” arbetar under 2015–2016 för att bredda och stärka kontakterna mellan den svenska resursbasen inom CGIAR och utvecklingsforskning vid universitet och högskolor i Sverige. Initiativet syftar till att stärka högkvalitativ forskning, kunskapsutbyte och ökat medvetande i Sverige och internationellt om svensk utvecklingsforskning inriktad på hållbar global matproduktion och matförsörjning.

Föreliggande rapport är skriven på uppdrag av och i samarbete med SIANI:s Expert Group ISARB och baseras på studier av tillgängligt material, samt intervjuer och möten med utvalda personer och organisationer.

Rapporten belyser Sverige-CGIAR-samarbetet under senaste decenniet: finansiering, personal-och styrelserepresentation, resursbasinsatser och forskningssamarbete. Sveriges program för resursbasutveckling för internationellt arbete vid FN, EU och andra internationella organisationer och dess koppling till behovet av forskningskompetens diskuteras. Rapporten ger också en inblick i utvalda globala utvecklingsforsknings- och resursbasinitiativ, samt forskningsnätverk vid svenska universitet och högskolor. Svensk finansiering av lantbruks-, matförsörjnings-, miljö- och utvecklingsforskning berörs översiktligt.

Syftet är att ge ett underlag för fortsatt dialog under hösten 2016 om samarbetet mellan Sverige och CGIAR, om den svenska resursbasen, samt om utvecklingsforskning och forskarkompetens i Sverige riktad mot hållbar global utveckling inom livsmedelsförsörjning, lantbruk och miljö.

Rekommendationer

A. Säkerställ kontinuerlig och långsiktig finansiering av utvecklingsinriktad forskning inom hållbar global utveckling inom livsmedelsförsörjning, lantbruk och miljö.

Sida, UD, VR och Formas bör permanenta de punktvisa lyckade satsningar som gjorts på utvecklingsinriktad forskning, t.ex. vid SLU, Lunds Universitet, Göteborgs Universitet och Formas utlysning av postdoks vid CGIAR, samt även etablera kontinuerliga och långsiktiga finansieringsmekanismer som skapar synliga karriärvägar för studenter och unga forskare. CGIAR utgör en stark internationell partner till vilken sådana program kan kopplas.

B. Bredda nuvarande resursbasbegrepp till att innefatta forskarkompetens.

Forskning och forskarutbildning bör integreras i utvecklingen av resursbasen i Sverige. Detta skulle dels stärka svensk forskning inriktad på globala frågor, dels meritera individer för framtida internationella tjänster på mellan- och chefsnivå, och dels bidra till ”beställarkompetens” vid svenska institutioner och myndigheter. Sida, UD, universitet och högskolor bör koordinera resursbasutveckling för en hållbar global utveckling inom matförsörjning, lantbruk och miljö. En koordinerad utvärdering av nuvarande resursbasprogram bör göras för att vägleda förändringsarbetet.

C. Konsolidera Sveriges satsningar på internationella tjänster så att kompetensuppbyggnad och karriärmöjligheter förstärks.

Vi rekommenderar en strategi för svensk internationell närvaro vid relevanta organisationer och forskningsinstitut som arbetar för hållbar global utveckling inom livsmedelsförsörjning, lantbruk och miljö. Med forskarkompetens som ett viktigt kriterium vid tillsättning, kan svenskfinansierade tjänster i högre grad placeras vid forskningsinstitutioner som CGIAR Centers. En starkare koppling till svenska institutioner skulle öka intresset för sådana tjänster, och återvändandet till svenska systemet, ofta efter korta förordnanden, skulle underlättas. Därmed kan också kunskaper, erfarenheter och nätverk vid dessa organisationer och institut bättre komma svenska systemet till del.

D. Tydliggör och intensifiera Sveriges insatser och internationella roll i arbetet för en hållbar global utveckling inom livsmedelsförsörjning, lantbruk och miljö.

Vi rekommenderar en förtydligad strategi för Sveriges roll för hållbar global utveckling inom livsmedelsförsörjning, lantbruk och miljö. Betydelsen av dessa frågor har ökat till följd av ett flertal internationella åtaganden med nationella förpliktelser, som Agenda 2030, Parisavtalet och andra mellanstatliga avtal. Relevanta departement som UD, Näringsdepartementet och Miljödepartementet bör förstärka sin personalkapacitet och prioritering av dessa frågor, och Sida bör uppgradera koordinering och beslutskraft gällande densamma. Med tanke på Sveriges stora investeringar i och långvariga samarbete med CGIAR, borde en ökad närvaro vid CGIAR vara ett första steg för ökad styrning och fokusering av Sveriges roll.

E. Förstärk strategier och verksamhet mot internationella utvecklingsmål hos universitet och högskolor.

Universitet och högskolor bör från ledningsnivå försäkra sig om att strategier för internationella utvecklingsfrågor får utrymme i grund- och forskarutbildning, samt i forskning och kompetensuppbyggnad. Dessa frågor bör i mycket högre grad integreras i den ordinarie verksamheten snarare än hanteras i särskilda kurser, sidoinitiativ eller projekt.