Regeringar från hela världen kunde i oktober 2014 – tillsammans med företrädare för näringslivet, civilsamhället och andra aktörer – enas om följande tio principer för ansvarsfulla investeringar i jordbruk och livsmedelssystem. Förhandlingarna tog sitt avstamp i FN-stadgans grunder.
Varför behövs mer jordbruksinvesteringar?
Jordbruksinvesteringar i utvecklingsländer är ett av de mest effektiva medlen mot hunger och fattigdom. Investeringar behövs för att förbättra landsbygdsinvånares inkomstmöjligheter och öka tillgången på nyttig och rättvist prissatt mat både för dem och växande stadsbefolkningar. Investeringar behövs också i de utvecklade ländernas jordbrukssektorer, inte minst för att möta miljöutmaningar och bidra till en levande landsbygd.
Jordbruksinvesteringarna minskade under en lång period i de fattigaste länderna i Sydasien och Afrika söder om Sahara. Lantbrukare, småföretag och regeringar är de viktigaste investerarna där. Investeringarna måste dock öka rejält och andra aktörer, inklusive utländska investerare, kan bidra med kapital, kunnande, mer hållbart resursutnyttjande och med att skapa arbetstillfällen.
Jordbrukets kommersiella och säkerhetspolitiska betydelse ökade i efterdyningarna av de katastrofala livsmedelskriserna under 00-talet. Detta lockade till mer investeringar. Investeringar måste dock vara inkluderande för att bidra till fattigdomsbekämpning. Investeringar som förbättrar levnadsvillkoren för fattiga människor eller bidrar till deras möjligheter att spara, investera och konsumera, kan sägas vara inkluderande.
Samtidigt måste mer göras för att förhindra skadliga investeringar. Så kallade land grabs med konsekvenser som tvångsförflyttningar och hot mot lokal livsmedelsförsörjning utgör illustrerande exempel.
Tio Principer
- Bidra till tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition.
- Bidra till hållbar och inkluderande ekonomisk utveckling och fattigdomsbekämpning.
- Främja jämställdhet och kvinnors självbestämmande.
- Engagera och stärka ungdomar.
- Respektera besittningsrätt till fiske, mark, skog och tillgång till vatten.
- Bevara och hållbart förvalta naturresurser, bidra till resiliens (återhämtningsförmåga) och minska riskerna för katastrofer.
- Respektera kulturarv och traditionell kunskap samt stödja mångfald och innovation.
- Främja säkra och hälsosamma jordbruks- och livsmedelssystem.
- Införliva inkluderande och transparenta förvaltningsstrukturer, processer och klagomålsmekanismer.
- Utvärdera och hantera effekter av investeringar och främja ansvarsskyldighet