Vatten är en global bristvara och måste hanteras med största möjliga omsorg. Annars klarar inte vår jord de utmaningar som befolkningsökning och klimatförändringar innebär. Fortfarande saknar närmare 800 miljoner människor tillgång till rent vatten och trycket på vattenresurserna ökar med en tilltagande efterfrågan på mat, energi och naturresurser. Risken för kommande brist på vatten börjar också uppmärksammas alltmer inom näringslivet runt om i världen.
Målet för Sveriges Politik för Global Utveckling (PGU) är att bidra till en rättvis och hållbar utveckling. PGU är idag grunden i regeringens utvecklingspolitik. Den styr även biståndspolitiken som har genomgått stora förändringar med bland annat ökade krav på resultat och färre mottagarländer. Samtidigt håller en ny biståndspolitisk plattform på att formuleras.
Regeringen betonar det svenska näringslivets potential att bidra till global utveckling och fattigdomsbekämpning. Ekonomiskt utanförskap ska brytas genom ökad ekonomisk tillväxt. Genom att arbeta efter principerna om ansvarsfullt företagande vill regeringen att företag ska bidra till positiv samhällsutveckling som långsiktigt leder till fattigdomsminskning. Man ser näringslivet som en drivande kraft i utvecklingsarbetet. Även om företag inte har några skyldigheter att bidra till PGU:s målsättningar finns det flera exempel på företag, stora och små, som verkar i den riktningen.
Frågeställningar
* Hur kan Sverige och svenskt näringsliv bäst bidra till att möta de utmaningar som en ökande vattenbrist i världen medför?
* Hur hänger ett allt större fokus på tillväxt i biståndspolitiken och PGU samman med hanteringen av miljö- och klimatfrågorna?
* Vad kan svenskt näringsliv göra för att bidra till PGU:s målsättning om en rättvis och hållbar utveckling?
* Hur kan finanssektorn bidra till rättvis och hållbar utveckling?
* Hur kan regeringen och näringslivet samverka mer för att möta globala utmaningar?