DEBATT I arbetet med den nya strategin för miljö och klimatmässigt hållbar utveckling har regeringen ett gyllene tillfälle att positionera den effektiva odlingsformen agroforestry, skriver fem experter i Agroforestry Network.
I dag 21 mars är det den internationella skogsdagen. Dessvärre finns det inte mycket att fira. Världens skogar krymper. Sverige borde därför bidra till att plantera fler träd på jordbruksmark, så kallad agroforestry, för att bekämpa avskogningen, hunger och bidra till bättre jordar.
Den senaste rapporten från FN:s jordbruksorganisation FAO visar att skogsområdena i världen har minskat sedan 1990, om än i långsammare takt på senare tid. Störst är problemen i Afrika och Sydamerika.
Främsta orsaken till den globala avskogningen är jordbruket. Under åren 2000 till 2010 minskade skogsbestånden i de tropiska länderna med sju miljoner hektar per år. Det motsvarar en yta av två Småland. Under samma period ökade andelen jordbruksmark med sex miljoner hektar per år.
Våra matvanor ändras – vi äter mer kött i Sverige nu än någonsin och med det ökar arealerna för produktion av till exempel soja till djurfoder. Ett lika stort problem är småskaliga jordbrukare som tvingas använda naturskog för att överleva. En majoritet av jordens 700 miljoner extremt fattiga bor på landsbygden och är beroende av skogsmark och ofta utarmad jordbruksmark för sin överlevnad. Många tvingas hugga ned träd för att kunna laga mat, få tak över huvudet och frigöra åkermark. I takt med den ökande befolkningen ökar också behovet av mat och ny jordbruksmark. Skogen hotas i strävan efter att producera mat och förbättra levnadsvillkoren.