SIANI vill uppmärksamma att år 2016 blivit utnämnt ”International Year of Pulses” av FNs livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO). Syftet är att informera en bred allmänhet om baljväxternas nyttiga egenskaper och hur de kan bidra till en bättre värld.
Till de vanligaste baljväxterna hör torkade bönor, soja, kikärtor, linser och ärtor. Baljväxter är fulla av näringsämnen och innehåller mycket protein, t.o.m. med så mycket som 20-25 % av dess vikt utgörs av protein. Detta är dubbelt så mycket som vete och tredubbelt så mycket som ris. Samtidigt innehåller de inget kolesterol och lite fett, men B-vitamin och mycket mineraler, såsom järn, magnesium, kalium.
Det är dock inte bara baljväxternas näringsämnen och fördelarna med att äta dem som lyfts fram. Kampanjen syftar också till att uppmärksamma att baljväxter bidrar till livsmedelssäkerhet, hållbart jordbruk och hjälper till att begränsa klimatförändringar samt främja biodiversitet. De kan lagras i flera månader utan att mista näringsinnehållet.
Ett av de företag som jobbar just med baljväxter och hållbarhet är Saltå Kvarn. De beskriver sina varor som ”av det naturen ger och inget annat”. Alla deras ca 150 produkter är ekologiska, vilket innebär att de kommer från jordbruk som inte använder sig av konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel. Produkterna ur sortimentet importeras från stora delar av världen, vilket de motiverar med att det ur ett miljöperspektiv är viktigare hur en produkt odlas än var den odlas. Vi besökte deras butik i Stockholm och ställde frågor om deras verksamhet till Jennifer Key, kommunikatör och pressansvarig på Saltå Kvarn.
Vad är det som gör just era varor speciella?
JK: Saltå Kvarns produkter är alltid ekologiska och håller hög kvalitet. Vi letar världen över efter odlare som delar samma värderingar som oss. Helst vill vi att gården där grödorna odlas ska ha ett eget kretslopp. Det vill säga att gården också ska ha djur, exempelvis kor som äter av grödorna och sedan bidrar med gödsel tillbaka till åkrarna. På detta sätt behöver inget konstgödsel köpas in utifrån, utan gården blir självförsörjande.
Har du någon personlig favorit bland era baljväxter? Kan du rekommendera något recept?
JK: Min favorit är våra bruna bönor från Öland. Av dessa kan man göra en fantastisk bönröra som jag älskar. Receptet går att ladda ner här
Uppmärksammar ni the International Year of Pulses på något sätt?
JK: Ja, det gör vi. Vi har anställt Divia Jagasia som är expert på bönor, hon är ordförande i Svenska Bajlväxtakademin. Vi tar fram många nya recept där bönor är huvudingrediens, både till vårt eget kafé och till vår hemsida. Vi gör ett nytt recepthäfte med bönrecept till dagligvaruhandeln, där vi också visar hur man kan koka sina egna bönor. Vi planerar också att göra egna filmer om bönor tillsammans med Divya.
Har ni ändrat något i arbetssätt, produktion eller liknande efter förra årets beslut om FN:s Globala Mål för Hållbar Utveckling? Hur arbetar ni för att uppnå dessa mål?
JK: Nej, det tror jag inte att vi har. Hela Saltå Kvarn genomsyras av ett ekologiskt tänk i alla led, så nya föreskrifter gör inte att vi behöver ändra något. Vi var till exempel först i Sverige med att klimatkompensera för våra transporter.
Hur ser ni på klimatkompensation som koncept, för och nackdelar?
JK: Som jag skrev tidigare var Saltå Kvarn det första företag i Sverige som började klimatkompensera. Vi tycker att det är jättebra. Varje år räknar vi ut exakt hur mycket koldioxid våra transporter har släppt ut och planterar sedan träd i Bolivia som kompenserar för utsläppet. Visst skulle man kunna argumentera för att man bör kompensera på samma platser som utsläppen har gjorts. Men vi har valt Bolivia därför att vi köper quinoa därifrån. Och vi väljer att se på vår planet som en helhet.
På er hemsida kan man se att ni klimatkompenserar via AR Bolivia. På vilket sätt stödjer ni dem?
JK: Vi stödjer projektet AR Bolivia indirekt genom vårt arbete med klimatkompensation. Vi detaljstyr inte, utan målet med projektet är ju att spara skogen, att bönderna ska kunna leva av marken och att de ska få en inkomst av projektet. Vi klimatkompenserar för alla utsläpp från våra transporter och tjänsteresor genom att stödja AR Bolivia genom företaget Zero Mission. Kontakten med AR Bolivia sker genom Zero mission och Plan Vivo, vi har inte besökt projektet på plats men det finns det möjlighet att göra. Anledningen till att vi valde Bolivia är att vi köper quinoa och sesamfrön därifrån och detta är ett sätt att stödja skogsbruket.
Har ni någon direkt kontakt med småskaliga jordbruk i utvecklingsländer?
JK: I de flesta fall finns det en mellanhand som blir vår leverantör. Denne har i sin tur kontakt med flera olika odlare. Vi träffar odlarna när vi är och besöker landet. Vår leverantör hjälper odlarna med marknadsföring, försäljning, utveckling och kvalitetskontroll etc. Något som odlarna inte själva har resurser för. Man bistår också odlarna med hjälp och kunskap och hjälper ofta också hela byar, som tex i Bolivia i ett projekt för att få ungdomarna att stanna kvar i byarna. Då fick de hjälp med datorer och internetuppkoppling. I Turkiet finns ett projekt som heter Happy Village. Där har man bland annat hjälpt en by där alla odlarna ville ställa om till ekologisk odling med att bygga en vattenpump.
Hur resonerar ni kring ekologisk odling, för och nackdelar?
JK: Vi ser bara fördelar med ekologisk odling. Vi tycker tillexempel att det är viktigare att odlingssättet är bra än var i världen grödorna odlas och vi tycker att det är befängt att spruta gift på mat.
Saltå Kvarn använder sig av en ”verktygslåda”, med vilken de vill få bönder att tillsammans bidra till en bättre planet. Mer info om den finns här
Vilka är de olika delarna i er ”verktygslåda”? Vilka områden innehåller den för att säkra viktiga ekosystemtjänster?
JK: I vår verktygslåda finns ett antal åtgärder som främjar biologisk mångfald som våra odlare kan välja mellan. Ju fler åtgärder de väljer desto mer betalar vi per kilo spannmål. Åtgärderna kan till exempel vara att lämna en ruta fri mitt i åkern där svalorna kan häcka. Eller att låta bli att klippa rent i kanterna av åkern, så att insekter kan få frodas där. Än så länge har dock vi bara det här systemet med våra svenska spannmålsodlare.
Denna intervju gjordes av Axel Bovin, praktikant på SIANI.