En tredjedel av världens befolkning saknar laglig rätt till den mark de brukar och där de bor. Därför har Internationella fonden för mark- och skogsrättigheter bildats för att helt inrikta sig på frågor om landrättigheter för lokalsamhällen och urfolk. The Tenure Facility, som den heter på engelska, har sitt huvudkontor på LRF i Stockholm. Sida, Norad (Norges biståndsmyndighet) och Ford Foundation är huvudfinansiärer.
– Fonden kommer att tillhandahålla snabba, pålitliga och effektiva system för engagerade fonder (från givare och partner) för att stödja bönder och lokala grupper i att erhålla och kartlägga markrättigheter, säger Nonette Royo, som var en av huvudtalarna på SIANIs årsmöte.
Hon är sedan 1 november 2017 chef för fonden och har just lämnat Samdhana Institute på Bali i Indonesien för att tillträda den nya posten. I väntan på uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige åker hon mellan Stockholm och Asien och leder arbetet med att anställa personal, förbereda budget och genomföra strategisk planering.
Under fyra år har Internationella fonden för mark- och skogsrättigheter drivits i en försöksfas med sex pilotprojekt i Indonesien, Kamerun, Liberia, Mali, Panama och Peru. Pilotprojekten har kraftigt minskat konflikterna om mark och byar och ursprungsfolk har fått säkrare rätt till mer än 1,5 miljoner hektar av den mark de brukar och lever på. Många av konflikterna är mellan urfolk och företag som vill driva gruvdrift, bygga dammar eller anlägga oljepalmsplantager.
Bygga partnerskap
Nonette Royo är advokat med lång erfarenhet av att arbeta för lokalbefolkningars rätt till mark och andra naturresurser. Hon var en av initiativtagarna till Samdhana Institute i Bali, Indonesien.och dess första chef 2004–2017. Hon är född i Cagayan de Oro, Norra Mindanao, Filippinerna.
– Det jag framför allt tar med mig från arbetet i Samdhana Institute är kunskap och praktisk erfarenhet i att bygga upp fungerande partnerskap mellan lokalpolitiker, myndigheter och lokalsamhällen för rättigheter till ägande och brukande av mark samt skydd av miljön och skogen för att motverka ojämlikhet, förklarar Nonette Royo.
Hon tillägger, att liknande arbetssätt förekommer på många håll i världen och att hon därför kommer att ha stor nytta av sina erfarenheter i att bilda partnerskap som erbjuder ekonomiskt stöd, teknisk support, juridisk hjälp och handlingsprogram för hur lokalsamhällen och urfolk ska få rätten till sin mark.
Sex tunga skäl för att fonden ska göra nytta
- Klimatförändringar: Urfolk är världens bästa beskyddare av skogen och spelar en viktig roll för att motverka klimatförändringarna.
- Minska konflikter: Nästan hälften av alla som mördas på grund av sitt engagemang för mänskliga rättigheter och markfrågor kommer från något urfolk.
- Jämställdhet och kvinnors rätt till mark: I många länder får kvinnor varken äga, ärva eller ha brukanderätt till mark. Det går inte ihop med att de är ansvariga för matproduktion och försörjning.
- Ursprungsfolks rätt till mark: De har formell rätt till endast 20 procent av sina marker. Att säkra rätten till mark är ett billigt och effektivt sätt att minska fattigdomen.
- Hållbar ekonomisk utveckling: Ekonomisk utveckling måste kombineras med respekt för mänskliga rättigheter. Allt fler företag är medvetna om att bristande respekt för markrättigheter utgör en finansiell brist.
- Traditionell kunskap: De skogar som ursprungsfolk lever i eller i närheten av innehåller en stor del av jordens biologiska mångfald och många nyttiga medicinalväxter.
Text: Maria Larsson