Varje år ordnar FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) aktiviteter på World Food Day. I Sverige uppmärksammades dagen genom ett seminarium, organiserat av Svenska FAO-kommittén på temat ” Hur får vi maten att räcka till genom att skapa ett uthålligt livsmedelssystem för en snabbt växande befolkning”. Genom att belysa olika delar i ett uthålligt livsmedelssystem var ambitionen att ta ett helhetsgrepp på rådande globala livmedelssituation med 850 miljarder undernärda och minst lika många felnärda. Seminariet försökte illustrera vikten av näringsriktig mat till de som är hungriga idag genom att belysa hur mat produceras, processas och transporteras till konsumenterna på ett rättvisst, hälsosamt, miljösäkert sätt utan alltför stor inverkan på jordens ändliga resurser. Viktiga frågeställningar som belystes under seminariet var följande:
- Vilka framsteg har gjorts inom barnnutrition och minskandet av barnadödlighet i världen – framför allt i utvecklingsländerna?
- Vad görs inom nutrition för svenska barn – betydelsen av att servera hållbar och näringsrik skolmat?
- Hur påverkar konsumenternas krav de prioriteringar som livsmedelskedjor och livsmedelsåterförsäljare gör?
- Matens rätta pris och eko-systemtjänsternas roll för en uthållig livsmedelsproduktion?
- Hur stödjer vi dem som står för 75% av den livmedelsproduktion som konsumeras i dag, det vill säga fattiga småbönder i utvecklingsländerna?
Landsbygdsdepartementets statssekreterare Magnus Kindbom, som även är FAO kommitténs ordförande, öppnade seminariet och lyfte i sitt anförande fram de senaste uppgifterna från FAO:s State of Food and Agriculture 2013 i vilken framgår att ca 850 miljoner människor lider av hunger och ytterligare miljarder människor är felnärda idag. Kostnaden av en felnärd befolkning motsvarar 3,5 miljarder dollar enligt FAO, räknat i minskad produktivitet och ökade sjukvårdskostnader. För Sverige är arbetet för minskad hunger en viktig fråga och därför har regeringen sedan 2009 gjort en särskild satsning inom utvecklingssamarbetet på tryggad livsmedelsförsörjning, med fokus på Afrika. De senaste åren har beloppet uppgått till ca 220 miljoner per år. Sverige deltar också aktivt i den pågående processen i Rom med framtagandet av principer för ansvarsfulla investeringar i lantbruk. Vidare förbereder Landsbygdsdepartementet sitt deltagande i den andra globala högnivåkonferensen om nutrition i november 2014. Magnus Kindbom konstaterade avslutningsvis om hur glädjande det var att se att riksdagens och regerings arbete med Sveriges Politik för Global Utveckling (PGU) ger frukt genom en ökad medvetenhet om hållbar utveckling i svenska företags, bankers, universitets, kommuners och enskilda organisationers arbete.
Lars-Åke Persson, professor inom Internationell Barnahälsovård från Uppsala Universitet, introducerade betydelsen av nutrition och hälsa ur ett globalt perspektiv i sin presentation Hälsosamma människor är beroende av hälsosamma livsmedelssystem – undernäring i dagens värld. Lars-Åke inledde med att visa de stora framgångar som skett i minskad barnadödlighet sedan 1990 då 90 av 1000 födda dog jämfört med i dag när ”endast” 40 av 1000 födda dör. Att förbättringar av detta slag sker handlar mer om politisk vilja än om resurser, eftersom man med små insatser kan nå stora resultat. Den vanligaste orsaken till att barn dör är att de lever med en s.k. måttlig undernäring och sedan får en infektion som kroppen inte klarar av att försvara sig mot. Situationen är komplex eftersom barnets undernäring härrör från en undernärd mor och barnet föds således med låg födelsevikt. Kronisk undernäring resulterar i s.k. korta barn (stunted) som inte kan tillgodogöra sig undervisning, orkar inte arbeta etc. Undernäring är naturligtvis värst i krigs- och konfliktområden där det även är lättare att få alvarliga infektioner p.g.a av dåliga sanitära förutsättningar. Paradoxen är samtidigt att länder med kronisk undernäring är länder som även drabbats hårt av diabetes (typ 2) när den fattiga befolkningen får bättre ekonomi och snabbt ändrar sina kostvanor. Indien och Kina är två länder med det snabbaste växande antalet diabetiker i världen. Dock är det möjligt att bryta den onda cirkeln av ohälsa och kronisk undernäring. Det finns en stor potential att förbättra ett barns nutrition där det enklaste steget är amning av spädbarn eftersom amningen bygger upp ett naturligt immunförsvar som skyddar mot infektionssjukdomar. Andra åtgärder är att utveckla nya grödor som t.ex. näringsrikt ris och kombinera riset med energitäta livsmedels som matolja. Lars-Åke påpekar vikten av att utveckla kunskapen kring nutrition och förebygga undernäring genom ett interdisciplinärt arbete och genom att befrämja samarbete med mellan olika sektorer och aktörer.
Viveka Carlestam, biträdande Policy and Utvecklingschef på WeEffect, hade en presentation på temat ”Vikten av jämställdhet för en globalt hållbar tryggad livsmedelsförsörjning och god nutrition. Exempel på stöd till kvinnliga småskaliga jordbrukare i utvecklingsländer”. Viveka presenterade WeEffects specifika satsning på kvinnor i utvecklingsarbetet. Organisationen startade redan 1958 och har sedan dess varit en biståndsorganisation som arbetar med att långsiktigt förbättra människors levnadsvillkor. WeEffect arbetar i mer än 24 länder och med 160 lokala organisationer. Då man upptäckte att kvinnor inte gynnades till samma nivå som män i sina projekt i Latinamerika bestämde man sig 2006 för att satsa mer än 50% av sitt biståndpå kvinnor. Metoden man valde att arbeta med bygger på tre R; Representation, Resurser och Realia. Denna stora omfördelning av WeEffects resurser har skördat goda resultat: kvinnorna i projekten har själva utryckt att de känner sig stärkta i sin roll, har ökat sin produktivitet samt förbättrat sin egen och sina familjers livsmedelstrygghet. Antalet kvinnor i beslutsfattande positioner i partnerorganisationerna har vidare ökat med 34-44%. Numera går 50% eller mer av projektbudgeten till kvinnor och baserat på framgångarna i Latinamerika beslutade WeEffects styrelse 2011 att samma policy skulle gälla för all verksamhet.
Magdalena Streijffert, nyutnämnd generalsekreterare för Fairtrade Sverige, fortsatte utveckla dagens tema med sin presentation ”Åtgärder för att hantera undernäring kräver samordnade insatser: Investeringar i småskaligt lantbruk för sunda livsmedelssystem” . Hon förklarade hur Fairtrade hjälper odlare och anställda i världens utvecklingsländer att kopplas upp till en internationell marknad. där de ges en möjlighet till ökad försäljning med en rättvis prissättning genom att sätta produktkriterier som t.ex. krav på lönenivå, ett garanterat minimipris, att motverka barnarbete och att främja hållbar utveckling av produkterna. Fairtrade arbetar med kooperativ och småbönder i 70 länder. I arbetet ingår också att utveckla lokalsamhällen och bistå vid t.ex. bekämpande av skadedjur. I Sverige ökade försäljningen av Fairtrade produkter med 28 % under 2012 vilket gör Sverige till ett av länder i världen där det konsumeras mest Fairtrade/capita. Vidare informerade Magdalena om Fairtrades nystartade ”Access fond” som inrättades tillsammans med Grameen Foundation för att möta de långsiktiga finansieringsbehov som många odlare i utvecklingsländer behöver, t.ex. för att klimatanpassa sin produktion. Hittills har fonden genererat 3,7 miljoner USD som har nått sju kooperativ i Latinamerika. Fonden är ett lovande initiativ som öppnar för stora utvecklingsmöjligheter för jordbrukarna. Investeringarna främjar även den omgivande landsbygden eftersom de möjliggör för småbrukarna att förbättra sin situation. Det leder i sin tur till att de inte behöver flytta in till städerna i sökandet efter ett ”bättre” liv, som i många fall innebär svåra levnadsförhållande. Jonas Ahlén från SPP/Storebrand är en av investerarna i Fairtrades Access Fond. Från Storebrands sida är man mycket positiv till utvecklandet av denna fond som bidrar till att man stöttar småproducenter i Latinamerika. Jonas berättade vidare att man gärna hade velat öka volymen på investeringarna, men kapaciteten för effektiva investeringar är trots allt fortfarande tämligen begränsad. Efter framgångarna i Latinamerika hoppas man även att det ska skapas möjligheter att fortsätta likartade investeringar i Afrika och Asien. Storebrand strävar mot att utveckla portföljer med hållbara investeringar där fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling är grundförutsättningarna. Dagens växande resursknapphet sätter press på naturtillgångarna och därför vill man skapa möjligheter till klimatanpassning av det småskaliga jordbruket. Fairtrade Access fond är ett bra exempel på hur man stöttar småböndernas omställning till en mer uthållig jordbruksproduktion. För Storebrand är fonden en intressant investering då den generar 3,2 % ränta, vilket är bättre än statsobligationer. Fonden är placerad i en långsiktig finansieringsportfölj och motsvarar endast 1 promille av Storebrands portfölj. Det ska ses som ett viktigt första steg i en lovande utveckling. Framtiden ligger i investeringar där man är lyhörd både för rättvise- och miljökriterier.
Hanna Wetterstrand handläggare på Stockholm Recilience Center, lyckades i sin presentation ”Produktion inom naturens gränser. Ekosystemens roll för en uthållig produktion på lokal nivå” göra en geologisk tillbakablick och skapa en förståelse för vad som påverkat jordens utveckling fram till det senaste seklet. Då började vi accelerera konsumtionen av jordens ändliga resurser, inte minst fossila bränslen, vilket har lett till en ny biosfär där människan gör stora avtryck på jordens utveckling. Hon beskrev hur vi överskrider eller redan har överskridit planetens gränser på 9 viktiga områden där jordbruket är en bidragande faktor. Havens försurning är en annan oroande faktor, som beror på utlsäppen av koldioxid som tas upp av haven; en annan är ozonlagrets uttunning och en tredje kemikalieutsläppen. I detta sammanhang burkar man tala om s.k. planetära gränser. Lösningar är t.ex. att ta tillvara på den biologiska mångfalden genom att exempelvis odla ”skuggkaffe”.60% av jordens städer som kommer att finnas 2050 har ännu inte utvecklats och den snabba urbanisering förväntas sprida ut sig på den bästa jordbruksmarken – en jordbruksmark som behövs för att föda den växande stadsbefolkningen. Man beräknar att 10% av världens existerande jordbruksmark kommer att tas i anspråk av nya städer. Hanna avslutade med att lyfta fram ekosystemtjänsternas betydelse och vilket värde dessa har genom att illustrera effekterna av den pågående bi-döden (som förorsakats av bekämpningsmedel). Mer än 2/3 av den mat vi konsumerar idag är beroende av pollinering och med den omfattande bi-döden måste man nu i flera länder pollinera manuellt. Naturligtvis medför detta ökade kostnader och det finns uträkningar på att den pollinering som görs av jordens bin har ett motsvarande värde på 1400 miljarder kronor/år.
Pär Larshans, hållbarhetschef på Max Hamburgare, berättade i sin presentation Hur erbjudandet av produkter påverkar konsumenten. Från klimatdeklaration, hälsoaspekten till val av råvaror med omsorg för minskat matsvinn och bättre hälsa. om Hamburgerkedjan Max hållbarhetsarbete.Max ledning har medvetet velat göra rätt från början genom att arbete med sociala aspekter, ökande resursbrister och inte minst hälsofrågorna. Man arbetar med en ”uthållig och sund produktutveckling” och samarbetar med forskningsinstitutet SIK för att öka sina kunskaper om hållbar produktutveckling. Max började redan 2008, som första restaurang i världen, att koldioxidmärka sina hamburgare för att lättare kunna informera sina kunder om produkternas miljöpåverkan, med målet att bli klimatneutrala. De försöker även ändra på konceptet att en stereotypisk hamburgare ska vara gjord på nötkött och har introducerat t.ex. en GI Hamburgare, Falafel hamburgare etc.. Deras ambition har inspirerat omgivningen och även vissa konkurrenter, dock är Max ensam om att använda svenskt nötkött för att undvika fusk med råvarorna. Nu har dock tillgången på svenskt nötkött blivit en resursfråga sedan den svenska köttproduktionen stadigt minskar, vilket oroar företaget. Förutom sitt klimatarbete i produktionen på hemmaplan klimatkompenserar Max sin verksamhet genom att stötta Agroforestry- projekt i olika utvecklingsländer. Max har varit mycket framgångsrika med sin marknadsföring vilket naturligtvis också bidrar till att locka till sig nya kunder. Man har också vunnit priser,för sitt hållbarhetsarbete.
Sista talaren för dagen var Sara Jervfors, kostchef från Södertälje kommun, som talade om Hållbara nutritionsåtgärder på kommunal nivå: Södertälje skolmatsprojekt. Sara berättade om hur kommunen sedan 2006 har arbetat medvetet och intensivt med en kostpolicy för skolmat där inte bara kost- och nutritionskunskaper ingår, utan även pedagogiskt utvecklingsarbete för att höja kunskap om maten och dess betydelse för hälsan. 2010 utökade man policy:n till att inkludera sk Östersjövänlig mat som bidrar till ett renare Östersjön inom ramen för det s k BERAS-projektet. Från att ha lagat all mat till offentliga institutioner i ett central kök, lagas nu 90% av maten i 120 tillagningskök. Policyn föreskriver att man ska konsumera mat som bidrar till att reducera miljöpåverkan, såsom övergödning, genom minskad användning av bekämpningsmed och främjandet av ett lokalt kretslopp. Målsättningen är att maten ska vara god och hälsosam, vilket har resulterat i att 45% av maten som konsumeras nu är ekologisk. I Södertälje kommun försöker man uppmuntra lokal produktion och man samarbetar med lokala gårdar och slakterier. Genom offentlig upphandling har kommunen kunnat ställa krav på grossisterna att de ska leverera från lokala producenter. För tillfället utforskar man möjligheten att använda värphöns som matkälla och även möjlighete att introducera en ambulerande slaktvagn för att minska transporter av slaktdjur. Kostpolicyn har gjort det möjligt att servera fyra rätter dagligen i skolorna. Samtidigt sker ett aktivt arbete för att minska volymen på mat som slängs, bl.a. genom att göra det pinsamt för elever att kasta mat. Alla förändringar har kunnat genomföras inom existerande budgetramar. Sara avslutade sin presentation med att påpeka att trots att man nått goda resultat och vunnit många priser, exempelvis från Världsnaturfondens 2011, från White Guide Juniorpriset 2013 samt årets måltidsprofil 2013, finns det en hel del som kan underlätta det lokala utvecklingsarbetet. Det handlar om t.ex. om förbättrad lagstiftning som underlättar köp från lokala leverantörer. Hon ansåg också att det borde diskuteras i högre utsträckning ifall skattefinansierad verksamhet, som bl.a. skolmat, bör lägga storre fokus på hållbarhetskriterier och inte bara på faktorer som priset.
Föreläsarna engagerade publiken och en hel del rågor ställdes under seminariets gång . Melinda Fones Sundell avslutade seminariet med att påminna om hur viktigt det är med ett hälsosamt och uthålligt livsmedelssystem och hur vi alla kan bidra för att få maten att räcka till alla.